Klämdag

Ms och min inte så strålande planering för Valborgshelgen och dagens klämdag innebär att barnen fått hänga en del av dagen på mitt arbete och den del av dagen på Ms arbete. Jag såg något slags kaos framför mig, men jag måste säga att jag är mäkta förvånad hur fint de uppförde sig här på kontoret. (Mina tyska konservativa uppfostringsmetoder synes alltså fungera. OBS! skämt).

Särskilt Lilla Räkan är en fröjd att ha med sig. På ett lite fånigt sätt kände jag mig stolt och glad när han gled runt här på kontoret och var så trevlig mot alla och tog hand om sina systrar.

Note to self: Glöm inte att säga detta direkt till Lilla Räkan.

Blow wind blow

Vet ni vad? Idag när jag hörde den här låten (fast med Dr John = mycket bättre) blev jag jätteglad. Av en massa orsaker jag inte kan gå in på här. Men så är det iallafall.

Glad Valborg på er!

Appen

Idag förvånade jag mig själv och blev dessutom fånigt glad. Här ska ni få höra.

Av någon anledning har jag hakat upp mig på deklarationen. Jag KAN liksom inte göra den i tid. Öppnar alltid deklarationskuvertet samma kväll som den skall vara ingiven och konstaterar att jag saknar något intyg från en lägenhetsförsäljning och så ballar jag ur.  Det slutar sedan oftast med att springer med andan i halsen till skattekontoret kl 23:55.

Men så idag, 26 april, öppnade jag mitt kuvert - bara en sån sak. Och förstod att det finns en deklarationsAPP. Va? Jag bara måste älska Sverige nu. Jag lever i ett land där man kan deklarera via en app. Jag tycker det är lite crazy.

Så nu har jag appdeklarerat. Och kan för en gångs skull gå helt avslappnad in i valborgshelgen. Vilken frid.

Ah, vad bra. Nu när jag outat att det mest blir trivialiteter framöver hittade jag en sån där bra lista med frågor (som jag älskar men inte är säker att det är så där jätteskoj att läsa) hos Fotbollsfrun, som i sin tur hittat den hos UnderbaraClara.

1. Vem är den absolut roligaste personen du vet?

Måste jag välja en? En vuxen? Svårt. Men Johan Glans är ju faktiskt väldigt rolig. Och Bossen i sina bästa stunder. Vad gäller roliga barn bor det ju tre lustigkurrar här på Marble Street med mig och M. Skorpan är nog kanske den roligaste av dem just nu. Jag kan iallafall inget annat än skratta åt en liten människa som är 90 cm lång och springer omkring naken med barbapappa-trosor på huvudet och vrålar att hon heter "Krusty the Clown". DET är min form av humor.


2. Vilken är din paradrätt?

Paradrätt och paradrätt... Nu måste ni förstå att när jag träffade M för knappt sex år sedan så åt jag på restaurang eller så åt jag ostmackor och smågodis framför teven hemma. Sett ur det perspektivet har jag förvandlats till en riktig gourmetkock. Jag tycker jag är jättesnajsig som kan laga paj utan recept eller steka pannkakor i två stekpannor samtidigt. Men jag fattar ju att det inte räknas som paradrätter.


3. Vem är din förebild?

Förebild, jag vet inte... Det finns många starka kvinnor jag beundrar. Madonna, Hillary Clinton, Birgitta Ohlsson, för att nämna några. Men förebilder, ich weiss nicht.

4. Vem borde börja blogga?

Magnus Uggla borde börja blogga igen.

5. Om du var tvungen att välja – din blogg eller ditt facebookkonto?

Bloggen helt klart.

6. Är du bra på att löneförhandla?

Ganska.

7. Hur mycket tid lägger du på ditt bloggande?

Kanske tio minuter om dagen.

8. Vilken film såg du senast?

"This must be the place". Inte så bra. Två av fem, skulle jag säga.

9. Du får massa pengar – vad betalar du av först CSN-lånet eller bolånet?

Jag tillhör den lyckliga skaran människor som varken har CSN-lån eller bolån. Man skulle därför kunna tro att jag var fri som en fågel.

10. Vad tycker du om ordet entreprenör?

Ordet är det väl inget fel på? Jag är definitivt ingen entreprenör, hade jag varit det hade jag varit ekonomiskt oberoende för länge sedan.

11. Lever du som du lär?

Egentligen. Faktiskt. Lite undantagstillstånd just nu. Men jag jobbar på det.

Avvakta

Som ni ni säkert märkt har jag lite svårt att skriva av mig på bloggen just nu. Lite tråkigt, kan jag tycka, för bloggen brukar vara ett ganska bra forum för mig. Men just nu vet jag inte.

2012 har hittills inte alls varit så bra som jag hoppats på. Jag kan inte riktigt hantera detta faktum. Ibland känner jag mig som en bångstyrig häst och vill bara inte acceptera att jag inte har jättekul hela tiden och ibland tänker jag att jag bara ska resignera och acceptera att det är såhär just nu. Jag lyssnade på en intervju med Mark Levengood härom dagen där han sa att finnar utgår från att livet för det mesta är svårt och jobbigt men att det finns många ljusglimtar. De tänker att man får ta det onda med det goda. Mark sa också att svenskar verkar utgå från att allt ska vara toppen hela tiden och därför blir personligen förolämpade när livet bjuder på motgångar. Kanske har han rätt.

Hur som helst. I avvaktan på inspiration bjuder jag fortsatt på lite trivialiteter här. Men bare with me. Jag är snart tillbaka.

Trotjänare

Min fina gamla trotjänare reservoarpennan är återfunnen. Efter att ha vänt upp och ned på halva kontoret hittade jag den i en väska som jag inte använt på länge.

Typiskt mig. Men nu ska här skrivas för hand!

bloppis

Förresten. En sak till. Läste hos Blondinbella för ett tag sedan att hon skulle rensa ur sin garderob och sälja lite saker på en bloppis. Det är ju jättebra, återvinning/second hand är toppen. Men det jag reagerade på är att hon vid sin utrestning kom fram till att hon skulle sälja "32 klänningar, 8 kavajer, 3 kjolar, 17 blusar, 12 koftor, 4 jackor, 10 par byxor och 10 par pumps." Och att hon i princip inte använt de kläder hon skall sälja.

Alltså. Jag förstår att jag börjar bli gammal men jag fattar inte riktigt hur det går till när man köper på sig så där mycket, som man inte ens använder. Å andra sidan är hon väldigt välklädd, Blondinbella. Kanske skall jag bjuda på några av hennes 17 blusar eller 32 klänningar?

SPA, öden och äventyr

Har tillbringat hela dagen med mitt fina kursargäng på Yasuragi. Det var förstås helt underbart. Hade först inte tänkt hänga med för simskola och städning och jobb och fotbollsmatch och alltihopa men när både M och Lilla Räkan sa att jag nog behövde en paus bestämde jag mig för att haka på.

Faktiskt tog det mig en lång stund att varva ned, men efter en stund i en fyrtiogradig källa blev det bättre. Som vanligt avhandlade vi kriser och glädjeämnen i kulsprutetakt. Det är fantastiskt hur många ämnen vi avhandlar på bara en eftermiddag.

Vi har verkligen gått genom vått och torrt tillsammans. Ibland tänker jag att jag borde skriva en bok om oss. Men trots de fantastiska personer mina kursare är, trots alla våra spännande öden och äventyr, trots all lycka och olycka vi har varit med om är det kanske inte så jätteintressant för andra att ta del av.

Men. Snart kanske boken om de sju juristernas öden och äventyr finns i en bokhandel nära dig. Den som lever får se.

Tyst

Att jag aldrig lär mig. Tyst min mun så får du socker. Dagens lärdom och min nya devis.

På låset

Hängde på låset när gymet öppnade imorse. Det har nog aldrig hänt förut. Jag kompenserade med att köra ett snabbpass.

Nu barnteater med Pluttskrutten, Mammaväninnan och lilla Gurra.

Inomhus

Snön vräker ner och lägger sig i stora slaskhögar på marken. Lilla räkan har heldagscup utomhus hela dagen, mellan 9 och 17. Till och med jag som är en ibland överdrivet plikttrogen och ospontan människa hade inte misstyckt om han velat skolka. Men fotboll är fotboll. Tydligen.

Pluttskrutten och Skorpan och jag fick skjuts till simskolan och gick hem (ca 10 min promenad i fyraåringstakt). Det får räcka som utomhusvistelse för idag.

Dröm

Pratade lite om drömmar och deras helande kraft med finkollegan S igår. Ibland känns det som drömmar är mest rappakalja, men då och då tror jag att vi faktiskt bearbetar saker i drömmen.

Men. Inatt drömde jag att jag hade nackspärr och blev masserad/behandlad av en väldigt rar person i bekantskapskretsen. Hon höll på i flera timmar. Imorse vaknade jag med jordens nackspärr. Tvärtom alltså. Mucho intressant.

Flocken

Hela flocken är samlad hemma på Marble Street igen och det är så skönt. Glinen har haft det jättebra och M och jag mådde allt bra av lite barnfri tid. Men nu smyger jag in i barnens rum (även Lilla räkans, fast han är 11 år) och lyssnar och luktar på dem hela tiden. Och längtar till morgoneldoradot.

Imorgon är sista påsklovsdagen. Det firade jag med att äta upp barnens påskgodis. Blir svårt att komma undan imorgon. Jag har f.ö. tagit ledigt från jobbet imorgon men undrar lite hur jag tänkte eftersom jag har massor att göra. Borde ha lärt mig att jag inte längre pallar att göra en veckas jobb på två dagar. Gah.

Påsk, forts.

Det är något med morgnar. Hur trött jag än är vissa morgnar - som idag när jag verkligen sovit för lite - är det något visst med att starta tidigt. När dagen och allt jag ska göra inte har startat än känns allt så fräscht på något sätt.

Påskhelgen fortskrider fint. Just nu gör vi Roslagen osäkert och tömmer matförråden hos Lilla räkans morföräldrar. Idag delar vi upp oss enligt en som så ofta komplicerad logistik. Tror min lilla flock återsamlas igen på torsdag. Allt enligt principen borta bra men hemma bäst.

Gründonnerstag

Jag är helt fascinerad över påsken där vi så friskt blandar häxor och Jesus och harar och ägg. Vi har firat årets Skärtorsdag på allra bästa sätt, nämligen med svågern J och svägerskan M och alla deras barn. Tyvärr roade sig Lilla räkan på annan ort (kul för honom tråkigt för oss).

Om jag vore matskribent och kunde beskriva mat på ett attraktivt sätt vore det nu läge för ett kapitel  i mina matmemoarer. Besöken hos J och M inkluderar oftast galet goda måltider som får mig att fundera på att börja odla ett matlagningsintresse. Ni förstår, jag har ett ganska så stort matätningsintresse men är inte alls så intresserad av att själv tillaga den. Men iallafall. Ikväll var det en bönsalsa och en chockladtårta som fick mig att hamna i någon slags nirvana/koma. Fick dessutom knäppa upp byxorna samt lägga mig ned en stund för att hantera mitt överintag. Så kan det gå.

Glad skärtorsdag på er.