Linda Skugge har bloggat om att hon hatar midsommar, bl.a. här. På något sätt är jag benägen att hålla med, midsommar och nyår är så haussade att jag får lust att precis som Linda Skugge gå på Mc Donald's eller hyra en dassig film och lägga mig klockan 21. Jag klarar mig dock alltid med att ha noll förväntningar. Då blir det mesta faktiskt kul.
Detta fick mig att fundera på helger och semestrar. Såklart jag som alla andra diggar att slippa gå till jobbet, men ofta tycker jag ändå att helger eller långledigheter är lite besvärliga. Man måste hitta på saker hela tiden, bestämma när och vad man skall äta, alla eventuellt närvarande barn ser ingen anledning att gå och lägga sig (det finns heller ingen) och allt måste vara så festligt och/eller mysigt hela tiden. På ett sätt älskar jag vardagen. Inrutat och klart. Man kan vara lite crazy och lägga sig lite senare eller ta ett glas vin. Men jag vet att väckarklockan ringer klockan 7 och att det blir havrefras och fil till frukost och att avdelningsmötet börjar kl 14.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar