Igår gjorde jag ett tappert försök till en utomhusvistelse. Pluttskrutten verkade sådär road att bli avbruten i sin klosskastning. Men det är ju så bra för stora och små att vara utomhus påstås det.
Så, i duggregn och kolmörker satte vi av mot gungorna i lekparken. Pluttskrutten tjoade först lite pliktskyldigt när hon fick gunga i bebisgungan. Sedan slog hon ansiktet i gungan och började blöda från läppen. Turligt nog fanns en luttrad parklekstant i närheten som utan kommentar gav mig en servett och sedan övertygade mig om att Pluttskruttens tänder satt kvar.
Nu blir det inomhuslek tills sandlådesäsongen börjar, tack så mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar