Jag velar fortfarande angående Midnattsloppet. Eller egentligen velar jag inte längre, eftersom jag anmält mig. Enda anledningen till att jag anmält mig är att Pluttskrutten och hennes kompis Gurra ska springa Minimil. Då måste jag ju själv också springa, annars blir de inte riktigt trovärdigt.
Men. Tanken på att springa 10 km känns... sådär. Men. Idag tog jag mitt första steg till att bli löpare. Jag köpte ett par löpartights. Ah! Det trodde jag väl aldrig att jag skulle göra. Ingen annan heller, antagligen.
Nu saknas: skor, mp3, pulsklocka och solglasögon. Sedan kan jag börja. Eller?
Visst kan man ibland undra varför man anmält sig till det ena och det andra. Men du har ju kommit en bra bit på vägen. Löpartights!! Bara det gör ju att du kommit halva sträckan :) Kramar
SvaraRaderaIdag åt jag en väldigt nyttig lunch också. Det räknas väl nästan som ett träningspass?
SvaraRaderaJa men givet! Nu känns det nästan som om du inte ens behöver träna löpning innan själva loppet. Du har ju gjort allt annat rätt och med det kommer du långt. Säkert hela loppet :)
SvaraRadera