Hörrni. Det segar ju oförlåtligt mycket här på bloggen. Det är för att veckan gått i ett i ett i ett utan att jag snappat upp något bloggvärt.
Förutom kanske den omständigheten att jag fällde en tår vid en avtackning på jobbet när en av de mera hårdkokta herrarna talade om vänskap och att stå nära någon. Ytterst pinsamt. Jag tror inte så många såg det dock. Hoppas jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar