Marathon?

Jag tänker ofta att jag är så gammal nu att jag inte längre kan byta åsikter eller inställning, men tänk så är det inte! Det gör mig glad att jag faktiskt byter åsikt ibland, att erfarenheter och bra argument faktiskt påverkar mig.

Idag hände en (ytlig) sådan grej. Lilla Räkan och jag hamnade mitt i Marathonloppet i stan. När jag började springa regelbundet för ett par-tre år sedan (dvs oftare än tre gånger om året) tyckte jag att tio kilometer var sjukt långt och bestämde att jag skulle springa ett tiokilometerslopp och sedan abdikera från löpningen. Nu har jag sprungit två halvmaror (HEJA Plastmamman) och har - insåg jag idag - ändå börjat nosa på tanken att springa ett marathonlopp. Jag blev så inspirerad av alla duktiga löpare som sprang, joggade, gick, haltade, smög fram längs Odengatan. Fast det som tar emot är att man måste träna så otroligt mycket! Det går liksom inte att mysträna som jag håller på med. (Sedan kan jag också tänka på att jag var typ halvdöd efter Göteborgsvarvet och att ett Marathonlopp ju är dubbelt så långt = galet!)

Men det kanske inte är riktigt så att man måste träna fem pass i veckan och köra tröskelpass och intervallpass i månader? Jag skulle ju inte satsa på sub-tre timmar precis. Jag pratade med en löpare från Luxemburg idag (jag vet, jag håller på att bli galen, approcherar främlingar i tunnelbanan och börjar babbla med dem när Lilla Räkan är med, stackars barn) som hävdade att det inte är så blodigt det där med Marathonträningen. Han påstod att han springer litegrann året om och och sedan tränar hårt två månader före ett Marathonlopp. Fast han så VÄLDIGT fit ut. Well.

Men. Ikväll gäller ingen träning öht, utan godis, lite småjobb och laddning för en sak som jag inte kan outa än.

ps Mina nya idol rock-n-roll-löperskan sprang på 2:58 idag. Och hon är sliten och lite småskadad. OMG!

Snurrigt

Faktiskt lite irriterande att jag letade en kvart efter mina solglasögon och sedan när jag stod i tunnelbanan insåg var de var.

God natt, Europa. Och shorts.

Helt uttjatat förstås men jag måste bara kommentera resultatet i Europavalet. Så deppigt. Jag är helt knäckt över att så många röstberättigade människor i Europa är beredda att kasta bort sin egen framtid, över att de inte blir rädda för sig själva när de lägger sina röster på främslingsfientliga, rasistiska, homofoba, nationalistiska partier. I Sverige fick Folkpartiet lika många röster som Sverigedemokraterna. Jag kan inte ens formulera den hopplöshet jag känner inför det faktumet. Att socialliberalismen inte övertygar fler än SDs äckliga lögnaktiga gegga. När Lilla räkan och jag satt och kollade på valvakan igår skämdes jag för att jag inte kunde förklara hur det kunnat gå såhär snett eller vad vi kan göra åt det.

Massor av tajta deadlines på jobbet. Oklart hur timmarna ska räcka till. Deltog trots detta i en löpgrupp som ett affärsnätverk ordnar en gång i månaden. Shortspremiär för mig (har alltså ALDRIG sprungit i shorts förut). Det jobbigaste var nästan att gå genom kontorslandskapet på jobbet i knallrosa shorts. Även om shortsen är coola kändes det konstigt mot alla kontorsklädda människor. Men det gick bra på passet. Måste ha berott på klädseln. Men nu har jag träningsvärk. Mest i armarna, vilket är lite konstigt.

41 varv runt jorden

Vill meddela världen att jag nu inlett mitt 42:a levnadsår. En sinnessjuk siffra när man ser den framför sig. Fast jag har börjat tänka som Favvogrannen (som haft cancer) - jag är glad för varje födelsedag jag får uppleva. Hon har ju rätt.

Min födelsedag innehöll allt jag önskat mig: familjeuppvaktning på morgonen, häng i ett tropiskt varmt Stockholm, en liten löptur, uppvaktning från alla håll och grillmiddag med de närmast sörjande. Massor av fina presenter, många glada skratt och fantastiskt goda nyheter.

Lilla Ju-Ju sov över hos oss och hon och Pluttskrutten kom in till sovrummet och gormade om frukost redan 6:40 imorse, så jag känner att jag lever iaf.

Vapen, fp och blommor

Har haft ett par riktigt pajiga dagar på jobbet, men idag tror jag det vände, superskönt.

Idag var det också lite high life på jobbet, Fransosen hade med sig sitt jaktvapen och demonstrerade det glatt för Bossen (som verkade sådär intresserad). I ett öppet kontroslandskap. Jag undrar om Fransosen åkte tunnelbana med geväret till jobbet? Man vet inte riktigt med Fransosen.

Efter vapendemonstrationen gick jag och röstade i EUvalet med en annan av herrarna, JW, som glatt berättade vad han röstar på (samma som jag, Folkpartiet) och så hade vi en kul politisk diskussion. JW berättade att han övertygat en av jobbets absolut mest konservativa snubbar att också rösta på Folkpartiet, helt underbart, ju. 

Och så fick jag en blomma av Bossen, eftersom jag fyller år imorgon.

Happy Friday på er!

Veritas vos liberatit

Efter förmiddagens anspänningar attack-köpte jag en present till mig själv. 

Det är jättesvårt att ta fina bilder på sina egna öron har jag insett nu men jag hoppas ni kan få en antydan om hur snygga mina nya följeslagare är. Dessutom passar inskriptionen otroligt bra för mig just nu. Pratade lite med Ankan om det i helgen. Att sanningen oftast är det rätta och att man inte är fri om man inte är sann mot sig själv.

Sedan fick det bli lunch från Sleven för jag hade inga pengar kvar, haha.

Äsch

Äsch. Det var sådär att dra igång vardagen efter Göteborgshelgen.

En riktigt jobbig och pinsam sak har hänt på jobbet. Inte mitt fel men mitt ärende så därför mitt ansvar så därför måste jag styra upp det. Värre saker kan hända men detta var så onödigt.

Gravsättning idag. Har aldrig varit på det så vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig. Tror det blir ok och ett riktigt avslut på allt.

Göteborg t/o/r

Hej hallå. Nu är jag på väg hem till mitt riktiga vanliga underbara liv efter utflykten till Göteborg.

Besöket blev av olika orsaker kortare än jag planerat från början men det har varit super. Stora anledningen till utflykten var ju Göteborgsvarvet. Som vanligt inför lopp kändes det heljobbigt innan och sedan var det jättekul när det väl var dags. Eller i ärlighetens namn - det var jättekul fram till 15 km - jag kände mig superstark och fit och solen sken och det var en massa människor som tittade och hejade på men sista fjärdedelen var det faktiskt skitjobbigt. Det var uppförsbacke hela tiden (har aldrig tänkt på att Avenyn är en backe!) och trångt och jag var jättetrött och fick gå flera gånger. Men trots allt detta sprang jag i mål på en tid jag är jättenöjd med. Glatt överraskad faktiskt. Heja Plastmamman!

Har bott två nätter hos Ankan. Vi tog det förstås aslugnt kvällen innan loppet och igår efter var vi rätt trötta så det blev hämtmat och bubbel med några kollegor och kompisar till Ankan. Ankan bor så fint så jag hade god lust att ockupera lägenheten.

Såhär såg det förresten ut i hennes kyl innan vi handlade.

Kolhydrater m.m.

Idag smäller det. Göteborgsvarvet. Som vanligt när det väl är dags för något utöver det vanliga så vill jag inte riktigt. Men i ärlighetens namn har detta varit en sjysst anledning att åka iväg några dagar. 

Bor hos min snälla kollega A, som jag känner halvbra (mycket bättre nu förstås). Hon är precis lika snäll som jag trodde. Dessutom upplät hon sitt sovrum till mig medan hon själv kvartar på soffan. 

Sovit som en stock men vaknade nyss. Med huvudvärk förstås. Dessutom är jag fortfarande mätt efter vår monsterkolhydratladdning i går kväll (som vi toppade med ett lass gräddglass, ehum). 

Såhär såg kolhydraterna ut.

Ska ta en Treo nu, dricka kaffe och gå och ruska lite på A. Hon har lovat att koka proffsgröt och ägg till oss. 

Upp och hoppa, Plastmamman!

Oh la la

Nu har jag packat väldigt många saker till ett lopp jag ångrar lite att jag anmälde mig till.

Gjorde just några sit-ups för att känna på formen. Det ångrar jag också för jag blev lite deppig. Ska lägga mig nu och inte tänka på vad jobbigt det vore om jag försov mig.

140514

Jaha, hörrni. Jag kan inte riktigt berätta vad jag har gjort idag (hemlis ett tag till) men jag är helt slut iallafall. Men allt gick bra och så fick jag vara med M nästan hela dagen. Inte för att det var någon särskilt kul anledning men det är verkligen inte ofta vi är tillsammans så här på dagtid, så det var faktiskt lite härligt. M och jag fick till och med till en lunch tillsammans idag (på indiern såklart, var annars, vi är faktiskt lite störda eftersom vi inte klarar av att gå till någon annan restaurang).

Det jag egentligen vill komma till är att det är så F*CKING skönt att inte känna sig ensam när det är knepigt. Jag är så tacksam för det.

Nu ska vi resa härsan och tvärsan över Sverige M och jag och dumpa barn hos mormödrarna och jobba i Skåne och Götet och så var det visst det där loppet jag ska springa. Jag har i alla fall köpt knallrosa springhörlurar. Hej på er.

Ingredienser

Träffade en kvinna idag som på frågan från en av mina kollegor om hur hon mådde sa "bra, men det är lite för många ingredienser i livet". Klockrent sagt, tycker jag.

Precis så tycker jag det ofta är. Mitt liv fantastiskt bra, jag är lyckligt lottad på så många sätt, men ofta är det helt enkelt för många saker samtidigt jag måste och vill göra, komma ihång, tänka på. Jag förstår att livet är såhär för de allra flesta och att det gäller att prioritera och inte hetsa upp sig över allting.

Kvinnan som kom med ingrediens-citatet berättade också att hon fyller 50 år om några dagar. Hade hon sagt 40 år hade jag inte reagerat, jag lovar. Hon är den tredje 50åriga kvinnan jag stött på på sistone som ser mycket yngre ut. Om jag ser ut som de om nio år kan jag också fylla 50.

formcheck

Träffade PT-Harry idag. Eftersom Harry är britt är han oftast väldigt hövlig, men nu har han börjat använda uttryck som "ridiculos" och "listen to me" när jag tränar för honom, så jag antar att han är försvenskad alternativt lite trött på att behöva tjata om samma saker hela tiden.

Idag sa Harry att man blir en mycket bättre löpare med starka hamstrings (hamstrings, är det inte ett jätteäckligt ord?) och hittade därför på någon ny jättejobbig övning med gummiband och skivstång. När jag frågade om vi hinner maxa mina hamstrings till på lördag (då jag ska springa Göteborgsvarvet) svarade han tyvärr nej.

Men ok. Min form under omständigheterna ok inför lördag. Känner mig ändå starkare än innan PT-Harry och jag började dejta. Och halva nöjet med Göteborgsvarvet är ju att jag ska få sova över hos Ankan (som redan messat och frågat vad jag vill ha till frukost) och att det är kalas efter Varvet.

Conchita

Säga vad man vill om Eurovision men det är ändå underbart att en (f.ö. ursnygg) transa med helskägg tar hem hela klabbet. Särskilt i ett Europa med ett politiskt tveksamt klimat, växande främlingsfientlighet  och nynazistiska strömningar.

Go, Conchita!

Hemma

Hemmalördag. M är på landet och rensar i ladan, så barnen och jag gör som vi vill (och då äter vi varma mackor och risgrynsgröt och går i pyjamas, mycket revolutionärt)

Pluttskrutten och Skorpan lät mig sova till klockan 9:30 imorse, så underbart. Är faktiskt lite sliten. Eller helsliten, ärligt talat. Efter frullen (rostmackor, haha) hängde vi bara, sedan sprang jag en runda (har fått en plats på Göteborgsvarvet i sista stund, så nu är det panikträning som sannolikt inte spelar någon som helst roll nu men äsch) och när jag kom hem hade barnen ordnat houseparty och dansade i vardagsrummet. Lilla Räkans idé förstås.

Borde jobba undan några saker, men bestämde mig för att ta ledigt idag. Rara K kommer sedan för lite rättvisa (champagne alltså). Plus att vi inte setts eller talats vid på evigheters evigheter. 

Veckan

Veckan har varit fylld av action som jag bitvis hade kunnat vara utan. En vän som har det tufft, härdsmälta på jobbet.

Men bra inslag också, förstås. Barnen är i högform, ett par korta men trevliga löprundor, promenad med Mammaväninnan. 

Här några axplock.

En humla som Pluttskrutten gjort.

Ett fint akvarium hos tandläkaren (Skorpans tandläkare är f.ö. så snygg så klockorna stannar).

En god macka som jag fick till andrafrukost igår.

Och. Ett motto att ta till sig. För mig.

Rumpstyrka

Måste bara berätta en knäpp detalj. Idag när jag tränade med PT-Harry lyfte jag 90 kg med rumpan (okej höften också), är inte det väldigt komiskt? Jag lyfter mycket mer med baken än i marklyft. Kanske bara jag som tycker det är stor humor.

Och så blev Harry nästan lite arg när jag gjorde alla ryggövningar fel. "But you're not BENDING!", sa han. Harry är världens snällaste annars så han måste ha blivit riktigt trött på mig. Men på pilatesbollen skötte jag mig bättre så jag tror jag är förlåten.

I see fire

Vet ni vad? Nu måste jag skärpa mig.

Men först ska jag lyssna sönder den här fina låten.

Lantluft

Vi hänger på landet.

M verkar ha hamnat i någon slags Nirvana, eller jag överdriver förstås, men han verkar tycka att det är high life att rensa i ladugården hela dagarna, äta mat och sedan somna till en VHS-film.

Jag städade i huset idag, vilket jag är helnöjd med, det blev stor skillnad och så klart mycket mysigare.

Det är härligt men ovant att vara här. Både Mamman och jag måste vänja oss vid att situationen är annorlunda nu. Svårast för Mamman, jag förstår det. 

Barnen för övrigt fortsatt nöjda över att vara här. Gissar att lantluften är bra för dem (jag har aldrig riktigt fattat lantluftsgrejen). Och så finns det ju badkar.

1 maj m.m.

Hade en ovanligt trevlig 1 maj igår. Sprang en runda och hängde sedan med Lilla Räkan på Tekniska museet. Länge sedan vi gjorde något tillsammans bara han och jag. Och, som Lilla Räkan påpekade, så tjafsade vi nästan inte alls.

Pratade en lång stund om viktiga saker med Finkollegan på kvällen. Kände mig hoppfull och glad efteråt men idag vet jag inte. Lite svajigt. Ska nog inte fördjupa mig i grubbleriet just idag.

Om en stund susar Lilla Räkan och jag till landet för att möta upp resten av flocken. Det blir så bra så.