Klippning. Trassel. Megan. Chloë. Etc.

Idag klippte jag mig. Eller inte jag utan Ida på salongen klippte mig. Hon sa att jag inte varit hos henne sedan i mars förra året och att om hon skulle vara ärlig så såg mitt hår ganska så risigt ut. Jag är benägen att hålla med. Ca 10 cm trassel klipptes av och fyra personer har idag frågat mig om jag också har färgat håret (svaret är nej, utan när det grådaskiga, dammiga svintohåret klipptes av fick jag plötsligt min normala hårfärg tillbaka. Alltså hallå.). Dessutom bekräftade Ida min farhåga att mitt hår blivit skadat av att jag haft hästsvans varje dag i sex månader. 

Men. Jag måste säga att jag blev väldigt nöjd. Från Häxan Pomperipossa till något som liknar en frisyr på en timme. Blev så lycklig av allt detta att jag on top på den svindyra klippningen köpte en hårspray ("fast det är så mycket mer än en spray"), en ny form av hårbehandling ("enzymer, molekyler") och en hårpin (Pluttskrutten säger att den ser ut som en stämgaffel) för tillhopa ett tusen kronor.

Här är förresten bilden (på Megan Boone) jag hade med mig för att visa Ida hur jag ville ha håret men så vågade jag förstås inte visa den.

Min snälla vän A sa att frisyren blev precis sådär men det är inte riktgt sanningen. Men jag önskar att jag hade Megans hårfärg (färgar hon tror ni, någon som vet?) och Siberian Husky-blå ögon. Och hennes dekolletage också om ni undrar.

Sist jag klippte mig hade jag med mig en bild på Chloë Sevigny. Min coola kollega säger att jag är lik henne. Otroligt snäll komplimang. Men Chloës frisyr vågade jag inte heller visa upp och det kanske var lika bra? Men jag skulle gärna vilja blondera håret någon gång. Antagligen kommer jag inte att våga så länge jag lever (jag har haft ljusa slingor några gånger, faktiskt skitfult).

Den här bilden har jag också haft med till frisören en gång men inte våga visa. Hur KNÄPP kan man bli?