Har haft ett par långa samtal med fina gamla mormor de senaste dagarna. Både fantastiskt och lite läskigt. Det är för sent att rekapitulera allt nu, så detta får bli en teaser för er och en påminnelse till mig själv att faktiskt försöka skriva lite om det hon sa. Försöka, skriver jag, för jag är inte säker på att jag lyckas fånga stämningen. Ingen är så rakt på sak och samtidigt så känslig och skör som min mormor.
Idag berättade hon ett par grejer jag faktiskt inte hört förut, bland annat att hon fick en örfil av sin lärarinna när hon var tolv år, för att lärarinnan trodde att hon pratat under lektionen. Men eftersom mormor var helt oskyldig till pratet sparkade hon lärarinnan på smalbenet och fick gå till rektorn som höll med mormor. Hon berättade också att hon ända upp i sjätte klass i smyg spelade fotboll med killarna fast hon inte fick för sin mamma och blev avslöjad för att hon pajade sina kläder när hon klättrade över staketet och för att skorna gick sönder när hon var målvakt.
Jag har sagt det förr: det är/var sådan tåga i mina morföräldrar. Jag är en sådan mes i jämförelse .
sluta jämföra min kära vän och uppskatta dem för dem och dig för dig. Storkramen (ps. de upplevde krig - inte skulle du välja de för att bli som dem...)
SvaraRadera