Om jag ska vara ärlig, och det ska man kanske vara i sin blogg, har jag både haft bättre och sämre dagar än den här. Ibland blir jag så trött på vissa saker. Det är som att de aldrig kan bli bra, fast jag gör om och försöker göra rätt. Kan lika gärna sluta anstränga mig, det kanske t.o.m. blir bättre då. Men omständigheten att detta inte verkar gå att förändra, eller att jag inte kan det, gör mig uppriktigt sagt uppgiven, ledsen och trött. Det var mot den bakgrunden jag skrev det engelska citatet om lycka imorse. Ibland är det som att den enda man på riktigt kan räkna med är att den är till låns.
Men. I rena förskräckelsen diskade jag av två gamla samveten på jobbet (bara ca 30 dåliga samveten kvar nu) och skickade äntligen in ett par ansökningar till skolor åt Pluttskrutten och Skorpan. Ska på föräldramöte i Pluttskruttens och Skorpans förskola ikväll. Jag älskar deras förskola men har på känn att en av mammorna som väldigt ofta spårar på sådana här möten kommer att göra det ikväll också. Hon har liksom inga hämningar, pratar högt om sitt barns toalettbesök, insinuerar om vad hon tror att jag tjänar (hon har förstås alltid helt fel), ifrågasätter pedagogerna stup i ett (på konstiga saker, som var på gården barnen leker eller hur man ska undvika spridning av löss) eller håller långa föreläsningar om saker hon tror på men som ingen annan verkar tror på. Helt snurrigt, tro mig.
Till saken hör att hon och hennes man för några år sedan betedde sig mot sitt barn på ett sätt som fick mig (för första och enda gången hittills i mitt liv) att fundera på en orosanmälan till socialen. Har hört i efterhand att det var flera som tänkte så. Men ingen anmälde. Kanske var det rätt att inte anmäla men mitt agg sitter i. Men barnet mår bra nu, det är väl det viktigaste.
Klart slut färdigmorrat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar