Igår träffade jag Pluttskrutten i fem minuter på morgonen. Vi hann leka "tittut" bakom badrumsdörren. När jag kom hem från jobbet sov hon. Jag ryckte lite i hennes napp och hoppades hon skulle vakna, men det gjorde hon inte.
Lilla räkan träffade jag också en stund på morgonen, i fem minuter på väg till skolan och en kvart på kvällen. Vi hann läsa några sidor i Clone Wars-boken och prata om hur det går till när man röntgar hjärnan.
Det suger ju. Jag är bara hemma och lämnar tvätt och länsar kylskåpet. Jag börjar förstå folk som blir hemmafruar. Eller det gör jag inte för jag har absolut noll hemmafrupotential. Men iallafall. Kidsen har snart glömt att jag finns, jag har ingen koll på hur de mår, vad de gör på dagarna eller vad de åt till middag. Lilla räkans och Pluttskruttens pappa hinner jag bara säga godmorgon och godnatt till. Morr.
Måste hitta ett jobb som ger mycket pengar för en liten arbetsinsats. Tips någon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar