Omständigheten att jag är gravid igen utlöser alla möjliga reaktioner. Jag har svårt att se det provocerande/konstiga/irriterande i faktumet att det kommer en bebbe till, men för många är det tydligen svårt att ta till sig. Här några av de mer komiska reaktionerna:
- Va? Hur gick det till?
- Oj. Vad säger din mamma?
- Så tätt? Det är inte bra.
- En till. Det kommer ni inte att orka.
- Du vet väl att barn som får syskon tätt ofta får psykiska problem?
Ja, hörrni, vad ska jag svara? "Förlåt", kanske?
Jag har en väninna som stup i ett får höra idiotkommentarer för att hon och hennes man "bara" har ett barn. Ensambarn får visst också psykiska problem. Vidare är föräldrar till ensambarn tydligen egoistiska och bekväma. Att väninnan och hennes man vill men inte verkar kunna få syskon är det ingen som tänker på.
Ibland är människor så sorgliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar