På lördag ska jag vara synnerligen aktiv i två väninnors vigsel.
Jag ska viga dem och vara toastmaster. Toastmasteriet känns i sammanhanget nästan trivialt. Men när jag tänker på att jag ska viga dem, och faktiskt säga orden "jag förklarar er härmed för äkta makar" blir jag alldeles varm inombords.
Jag läst just igenom mitt manus till vigselceremonin. Jag började gråta två gånger. Men det ska nog gå bra, ska ni se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar