Äntligen! Pluttskrutten och hennes pappa är tillbaka. Lilla räkan passade såklart på att åka direkt vidare till en vän, så nu dröjer det ytterligare två dygn innan jag får träffa honom. Morr. "Jag har nästan glömt hur du ser ur" sa han i telefonen. Tror jag det. Men han lämnade sin Y-Wing Fighter framme så att jag skulle kunna leka med den. Omtänksammaste killen i världen.
Pluttskrutten såg både längre och tjockare ut än när jag vinkade av henne för en vecka sedan. Hennes ordförråd har kompletterats med "jaaa!" och "titto" (mkt oklart vad det betyder). Fast det är tydligen fortfarande hysteriskt kul att slakta min plånbok och tömma diskmaskinen på smutsig disk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar