Igår dristade jag mig till att bläddra lite i en vänta barn-bok för att försöka lista ut hur det förhåller sig med mitt psyke egentligen (min fundering är om det verkligen är normalt att gråta för allting precis hela tiden?).
I kapitlet "psykiska påfrestningar" stod det att det är normalt att vara rädd för (1) att vattnet ska gå när man är ute bland folk, (2) att ens partner inte ska tycka att man är attraktiv sedan man fött barn och (3) att inte återfå den atletiska kropp man hade innan graviditeten.
Jag kan inte säga att jag blev hjälpt av det direkt. Om jag ska vara ärlig var det något av det dummaste jag läst på väldigt länge. Jag har aldrig oroat mig för de sakerna överhuvudtaget. Ska man det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar