Trodde faktiskt inte om mig själv att jag skulle sms-blogga från BB, men nu gör jag visst det. Lite prettovarning, men förlåt.
Skorpan hörsammade min bön och dök upp i natt som en liten raket. Jag fattar fortfarande ingenting. Men hon är den finaste bebisen som finns.
Eftersom det är brist på personal, sängplatser eller rullstolar, oklart vilket, är vi kvar i förlossningssalen. Skorpan och hennes pappa blundar lite. Jag sitter och tittar ut över Söder i morgonsolen och är just nu världens lyckligaste människa.
Kärlek till alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar