det tar sig

Har känt mig lite sjösjuk hela dagen. Ni vet ett sånt där litet, litet illamående som inte hindrar en på något sätt egentligen, men som finns där i bakgrunden och stör. Sov helt uselt så det var säkert därför.

Men dagen tog sig på något sätt, hann prata en liten stund med finaste S på jobbet och lyckades hantera både Fransosen och en annan farbror på ett bra sätt. Åt riktig lunch på en riktig restaurang istället för skrivbordskladd som det så ofta blir. Heja, Plastmamman.

Sprang hem och för första gången sedan benj*veln läkte kändes det lätt att springa. Sprang till och med en extra liten sväng. Som grädde på moset var Lilla Räkan - som numera ofta har ett (tror jag) klassiskt tonårshumör - på ett helt strålande humör (blev nästan misstänksam av den anledningen, vad knäpp man är).

Tänk att en så svajig dag ändå kan ebba ut bra. Fridens liljor på er.

ps Detta är inlägg är inlägg nummer 1701 här på bloggen. Inte klokt vad duktig jag är. När det blir inlägg nr 2000 blir det fest. Påminn mig.