Den sista tiden ältar jag en massa saker ur det förflutna. Ganska meningslöst, det gör mig bara ledsen men efter två veckors konstant regn och kolmörker kan jag inte annat än att grotta ned mig i detaljer som jag borde lämnat bakom mig för länge sedan.
Gillar inte att citera låttexter för att beskriva det jag själv tänker, men idag måste jag nästan. Hörde Thåströms "Fan fan fan" på radion häromdagen. "Fick jag spela om partiet, fick jag chansen en gång till, fick jag vrida tillbaka tiden om de gav mig en ny giv, fan fan fan det skulle varit du, fan fan fan det skulle varit du." Har vi inte alla något i vårt förflutna, en vänskaps- eller kärleksrelation som vi bränt, sabbat, förstört? En chans vi fetsabbade? För min del ligger minnet av det begravt där det skall under all annan bråte de allra flesta dagarna, men då och då hittar det fram igen som en påminnelse om att jag hade kunnat hantera saker och ting lite bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar