Can't lie to me

Riktigt bra dag idag. Jag gillar påsken, mest tror jag för att den inte är så traditionstyngd för mig, men ändå bryr jag mig så pass att jag inte vill strunta i den. Men iallafall.

På påsken brukar jag också alltid kontemplera lite över hur snabbt saker kan förändras. Påsken för sju år sedan var jag (ganska olycklig) singel. På påskafton käkade jag påskmiddag med ett grymt tjejgäng som jag hängde mycket med då. Vi var alla i någon slags dejtingcirkus då och pratade ganska mycket om dejter vi mindes eller helst ville glömma. (Kort efter det träffade jag M och i någon slags världsrekordfart blev jag trebarnsmorsa. Heja, Plastmamman.)


MEN.

Det jag egentligen ville komma till var att jag imorse när jag satt och drack kaffe i köket hörde en så jättebra låt på radion. För ovanlighetens skull kollade jag upp den på p3:s låtlista. Det visade sig vara ett cooling till sångerska som heter Jasmin Kara. Jag blev förstås alldeles till mig och tänkte att jag nu upptäckt något nytt och började dividera med M om hon kunde vara från Storbritannien eller USA. Och döm om min förvåning när jag googlade henne och förstod att hon är från Örebro och gav ut sin första skiva för tre år sedan. Vilken grej. Har iaf lyssnat på några låtar på Spotten nu och tycker hon är urbra.

Och låten jag hörde på p3?