Idag är verkligen alla* emot mig känns det som: medpassagerarna på pendeltåget, kaffeförsäljaren, receptionisten, kollegorna. Gah. Hoppas jag kan ducka bakom pappershögarna på skrivbordet hela dagen.
Jag återkommer ständigt till det, men en klok väninna sa till mig en gång att om man tycker att alla i ens omgivning är dumma i huvudet är det ganska troligt att man själv är fel ute. Sant, så sant. Men ändå. Den här dagen började inte alls bra.
*familjemedlemmarna undantagna; mitt genuint dåliga humör satte in någonstans mellan ytterdörren och tågstationen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar