Ska tömma min lägenhet nästa vecka. Eller den är inte min längre, jag har sålt den. Jag hatar att flytta; jag har gjort det massor av gånger de senaste åren och är så trött på det. Den här flytten är dessutom lite konstig, jag har ju redan bott med lilla räkan och hans pappa i ett halvår. Saknar inte mina grejer nämnvärt, mer än när jag är i lägenheten och ser alla saker. Ibland önskar jag nästan att de kunde försvinna av sig själva.
Som det är nu måste vi ta ställning till varenda pinal (vems brödrost skall vi ta? hur många vaser behöver man? finns någon som vill ha en av våra tre gemensamma strykbrädor? vad gör man med 15 bokkassar?). Lyxproblem, jag vet, men suck. På något sätt är det mänskligt att vilja ha sina saker omkring sig, samtidigt som prylar också tynger en.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar