31 oktober 2007

no more stabil och balanserad

En klok person sa till mig en gång att om man tycker att alla i ens omgivning är dumma är det ofta man själv som har fel uppfattning. Just nu tycker jag inte att alla är dumma, men ganska många. En fördel med det är kanske att vara blödig-fasen har gått över. Nu är jag bara arg istället. Idag på jobbet fräste jag åt en av de äldre, erfarna, mogna herrarna. Han så helt chockad ut. Senare på eftermiddagen kom han förbi och undrade hur jag mådde, för som han sa "du brukar vara mycket mer stabil och balanserad". Hormoner eller inte, det här börjar bli lite kul.

30 oktober 2007

shitty day

Jag hatar den här dagen. Nästa person som kommer och säger åt mig att uträtta något som borde varit klart för länge sedan tänker jag kasta häftapparaten på.

29 oktober 2007

bra timpenning

Som alla andra funderar jag ibland på att byta bana. Idag kom jag på vad jag ska bli - tandläkare! Jag var på undersökning hos min tandläkare idag, undersökningen tog 5 (!) minuter, hon skrapade lite med en skrapa och sa "oj du har ganska mycket tandsten, det får bli en tid hos hygienisten" och sedan fick jag betala 750 kronor - mer än 100 kr i minuten! Jag fick också boka en tid hos hygienisten, den behandlingen tar en timme. Om hon "bara" tar 100 kr i minuten blir det 6 000 kr, ouch!

Innan jag får hela Sveriges tandläkarkår på mig - jag VET att systemet är helt kasst, att tandläkarna bara får en tusendel av det patienterna betalar men visst låter det lukrativt? Jag tycker de tar bra betalt på mitt jobb ibland, men inte ens de stora otäcka amerikanska kapitalistföretagen får betala 100 kr i minuten.

Nu skall jag borsta tänderna med min nya anti-tandstens-tandkräm (eller så snor jag av lilla räkans tandkräm, som vanligt). Natti natti.

27 oktober 2007

smart kille

Har haft mycket jobb i veckan. Häromkvällen när jag skulle lägga lilla räkan sa jag till honom att vi inte kunde läsa så länge för att jag behövde jobba lite mer. Då sa lilla räkan "men kan du inte jobba på jobbet och vara ledig hemma?" Lilla räkan har fattat precis.

25 oktober 2007

är det så här jag mår?

Har lovat mig själv att inte bli sådär galengravid och gå upp totalt i det och pesta alla i min omgivning. Men jag måste erkänna, jag har köpt några gravidtidningar. Det står visserligen samma sak i allihopa, men det är skönt med lite frosseri (så slipper alla i bekantskapskretsen höra också). Hursomhelst, jag köpte en tidning häromdagen och som i alla andra tidningar innehåller den en sammanställning om bebisens utveckling vecka för vecka (det ÄR jättespännande, men samma info finns i standardbroschyren man får hos barnmorskan, i alla gravidböcker, i alla tidningarna, ja ni fattar). Men den här sammanställningen tog på något sätt priset. För varje vecka står det inte bara om bebisens storlek osv. utan också hur mamman förväntas må/se ut/känna sig. För veckan jag är i nu står det såhär:

"Många kvinnor mår fantastiskt bra såhär mitt i graviditeten - glada, pigga och fulla av energi. Hyn strålar, håret känns tjockt och glansigt. Kanske känner du dig vackrare och mer kvinnlig än du någonsin gjort förut. Många upplever en av de lyckligaste perioderna i livet." Ursäkta mig, men det var den värsta smörjan jag har läst på mycket, mycket länge.

21 oktober 2007

flytt...

Ska tömma min lägenhet nästa vecka. Eller den är inte min längre, jag har sålt den. Jag hatar att flytta; jag har gjort det massor av gånger de senaste åren och är så trött på det. Den här flytten är dessutom lite konstig, jag har ju redan bott med lilla räkan och hans pappa i ett halvår. Saknar inte mina grejer nämnvärt, mer än när jag är i lägenheten och ser alla saker. Ibland önskar jag nästan att de kunde försvinna av sig själva.

Som det är nu måste vi ta ställning till varenda pinal (vems brödrost skall vi ta? hur många vaser behöver man? finns någon som vill ha en av våra tre gemensamma strykbrädor? vad gör man med 15 bokkassar?). Lyxproblem, jag vet, men suck. På något sätt är det mänskligt att vilja ha sina saker omkring sig, samtidigt som prylar också tynger en.

20 oktober 2007

morgongräl och försoning

Imorse blev jag arg på lilla räkan, delvis var det berättigat men jag tycker jag tog i för mycket och skäms lite för det nu. Jag har sagt förlåt och försökt förklara. Han verkar inte tagit alltför stor skada som tur är, jag fick en teckning med en rosa och blå dinosaurie (om jag hade varit en dinosaurie hade jag sett ut så, sa han) och fyra fjärilar på förut iallafall. Och så gav han mig godispåsen han fick på ett födelsedagskalas. Han är helt ointressad av godis, medan jag är väldigt intresserad av det. Så jag tror vi är vänner igen.

16 oktober 2007

real boobs fake fur

Igår var jag i simhallen med lilla räkan. I omklädningsrummet kom en ung tjej, jag gissar runt 15 år, fram till mig och frågade om jag hade lagt in silikon i mina bröst. "Nädu", sa jag "jag är bara gravid". "Jaha", sa hon, "men de är jättefina!".

En del av mig blev faktiskt lite smickrad, jag har A-kupa i vanliga fall och tycker det känns kul men ganska corny att jag plötsligt får smyga runt bland C-kuporna inne i underklädesaffärerna. Men någonstans är det också lite trist att skönhetsidealen ser ut som de gör. Eller att kvinnor tror att just tuttarna skall vara jättestora och resten av kroppen mini. Jag har en kylskåpsmagnet som det står "real boobs fake fur" på. Tror jag skall trycka upp en t-shirt med budskapet.

14 oktober 2007

Aint no sunshine och andra sorgligheter

Jag måste sluta utsätta mig för sorgligheter när jag är såhär blödig. Såg filmen "Bambi" med lilla räkan häromdagen. "Varför gråter du, Bambi är ju inte död?" frågade lilla räkan. Ganska svårt att förklara för en sexåring varför vuxna (eller iaf jag) gråter fast jag vet att saker ordnar sig, eller kanske inte ens är så sorgliga. Sedan grät jag två gånger till under filmen men då tror jag lilla räkan redan gett upp.

Idag har jag lyckats gråta en skvätt till "Ain’t no sunshine" i Eva Cassidys version. Lyssna på den... Omständigheten att hon inte fick bli äldre än 34 år gör den extra sorglig att lyssna på. http://www.youtube.com/watch?v=5L5k7M1xbGw

Nu skall jag samla ihop mig och sladda iväg till simskolan.

13 oktober 2007

sorgset

Jag har fastnat i att tycka allting är sorgligt och vemodigt. Några exempel: min mormor ringde igår för att berätta att en granne varit och fikat med henne. Det är ju jättebra egentligen, jag tänker bara att det är sorgligt att två gamla änkor som egentligen inte känner varandra dricker kaffe för att få tiden att gå. En kille jag brukar handla frukt av har börjat sänka priserna lite för mig. Det är väl bara toppen egentligen, men jag tycker att det är lite sorgligt, att han sänker priset för att jag skall fortsätta vara hans kund. Antingen "är det hormonerna" som alla säger eller så håller jag på att spåra ur på riktigt.

10 oktober 2007

frulle med GP

Idag fick jag en inbjudan till att äta frukost med Göran Persson. Ja, alltså inte bara jag, inbjudan har nog gått till minst 10 000 andra personer också. Först tyckte jag det lät intressant, GP skulle prata om konsultrollen (tror jag det var) men sedan såg jag att det kostar 600 kronor att frulla med honom. Så nä, kanske inte va?

8 oktober 2007

champagne är dyrt champagne är gott

Jag tror mig ha en ganska god uppfattning om min smak, dvs. vad jag tycker är snyggt och inte och vad jag tycker är gott att äta och inte. Men jag påverkas nog i viss utsträckning av priset på saker och ting, kostar t.ex. ett inte så snyggt plagg flera tusen kronor omvärderar jag det oftast lite.

Men ibland undrar jag hur det kommer sig att vissa extremt fula saker också är extremt dyra. Är det för att bara snuskigt rika människor kan kosta på sig att ha riktigt fula/kitschiga/fåniga saker? Ett exempel. I veckan hade Auktionsverket en rysk auktion. Det såldes en hel del Fabergé-grejer (jag har aldrig fattat grejen med de där äggen - fula och svindyra), bland annat ett halsbandhänge i form av en tre centimeter stor katt, i någon ädelsten, för 410 000 kronor! När jag tittar på det nu tycker jag att det är fint. Lite sorgligt nästan.

6 oktober 2007

a material girl

Ah, det är så härligt när min ytliga sida får komma till sin rätt ibland. För det mesta är funderar jag mest på inre värden (eller hur...?) men ibland blir jag lite glad av prylar och konsumtion. Häromveckan köpte jag en (iaf med mina mått mätt) svindyr ansiktskräm och varje morgon när jag använder den känner jag mig lite gladare än innan jag tog fram burken. Mycket övergående förvisso, men ändå. Nu skall jag tvätta håret med ett 170 kr-shampoo innan jag drar med mig lilla räkan till Vasamuseet.

5 oktober 2007

en riktig familj

Alltför många människor lägger väldigt mycket tid och energi på att ha synpunkter på hur andra människor lever sina liv och de val de gör. Jag har lite svårt att förstå varför det är så oehört intressant och viktigt för vissa hur andra väljer att leva sina liv. Jag undrar hur dessa människor vet vad som är rätt och fel och vem som bestämmer vad som är rätt och fel.

En så kallad sanning jag fått höra mer än en gång är vi inte blir "en riktig familj" (snälla förklara för mig vad det är) förrän lilla räkans pappa och jag får gemensamma barn. Nu skall vi få det, lilla räkan skall alltså bli storebror. Men nu räcker det inte plötsligt. Nähej, nu "måste" vi gifta oss, annars är vi ingen riktig familj (jag fattar fortfarande inte vad det är). För att undvika alla oklarheter så skulle jag JÄTTEGÄRNA gifta mig med lilla räkans pappa, anytime, men det jag inte fattar är varför så många tycker det är så viktigt. Det har väl noll och intet att göra för andra? Eller är det att de känner sig ifrågasatta för att vi lever annorlunda? Och så otroligt annorlunda lever vi väl inte?

3 oktober 2007

skov av meningslöshet

Igår greps fick jag en lite läskig känsla av alltings meningslöshet. Det händer inte ofta, faktiskt mycket, mycket sällan numera. Jag satt på bussen, supertrött efter ett försök att städa undan lite saker på jobbet (kom ingen vart) och så bara bam! Jag vet inte om jag outar mig som värsta freaket nu eller om några av er faktiskt känner igen er, men den sammanfattande tankegången var väl att det inte spelar någon roll hur mycket jag än försöker och anstränger mig för allt jag har har jag ändå bara på nåder.

Gick i princip bara hem och la mig och hade gaskat upp mig så pass till idag att vardagsbestyren inte kändes så oinspirerande som de nog i själva verket är.