31 augusti 2009

lilla S

Det är rena babyboomen bland familjerna på vår gård. Magar och bebisar till höger och vänster.

Igår bytte jag några ord med grannarna mitt emot, som fick lilla J en månad innan Skorpan föddes. När vi pratade om syskonsvartsjuka berättade J:s mamma att deras stora kille inte är svartsjuk alls eftersom de fick en bebis, S, för knappt två år sedan som inte fick leva. Sedan dess har han längtat som en galning efter en "ny bebis".

Lilla S blev bara elva veckor. Skorpan är fem veckor nu. Det svartnar för ögonen när jag tänker på hur det skulle vara om hon bara hade sex veckor kvar att leva.

Men nu har J kommit. Hon är så fin. Om något år kommer J och Skorpan att härja i sandlådan och tjoa på sina syskon. Och S kommer att titta på dem från bebishimlen och skratta.

30 augusti 2009

Glühbirne

Snart kommer glödlampor att vara förbjudna. Varför är det så traumatiskt för så många?

Kom igen. Släpp sargen.

ägg, nej tack!

Varje gång jag öppnar min mail blir jag jätteglad för det blinkar så fint av alla nya meddelanden. Och varje gång blir jag lite besviken, för 3/4 av dem är alltid meningslösa nyhetsbrev och uppmaningar att delta i olika lotterier. Jag vet inte varför jag får all den där smörjan.

Idag fick jag nog det mest missriktade mejlet i världshistorien. Det kom från företaget Clearblue. Rubriken var: "Gör din egen ägglossningskalender".

Såhär står det: "Välj mellan en gullig version som är så fin att du kan ha den på väggen eller en pedagogisk som är mer rakt på sak. Eller varför inte välja den romantiska versionen som ger dig kärleksfulla tips eller den hemliga som bara du kan tolka. Klicka dig fram dag för dag och se vad som händer under menstruationscykeln och när du har som störst chans att bli gravid."

Vad är det frågan om? En konspiration? Romantisk ägglossningskalender med kärleksfulla tips - jag får panik! Är de helt bakom flötet eller? Det sista jag vill ha eller göra just nu är en egen ägglossningskalender.

28 augusti 2009

borde

Nyss återkommen från fredagsgrillningen i parkleken. Både Pluttskrutten och Skorpan sover.

Inser att jag borde passa på att dra ett varv med dammsugaren i lägenheten. Inser att jag inte vill.

27 augusti 2009

skateboard

mms_image

Pluttskrutten åker skateboard. Hon är 17 månader gammal. Idag är hon dessutom förkyld och har 38 graders feber.

Var och hur detta kommer att sluta vill jag nog inte veta.

26 augusti 2009

regnläskigt

Regn regn regn.

Lilla räkan ville inte gå till skolan själv i regnet. "Det är mörkt och läskigt", sa han. Efter övertalning från min sida gick han iväg på egen hand ändå. Faktiskt såg han lite ynklig ut där han gick för sig själv i sitt gröna regnställ och med gympaväskan på axeln.

Nu har jag lite ont i magen för att jag pushade honom. Jag tror inte att han gått vilse eller så, det är bara det att jag inte gillar när jag är Hårda Mamman.

Måste sluta hålla på såhär.

25 augusti 2009

snurre

Idag har jag varit helt förvirrad. Jag har försökt trä Skorpans minimössa på Pluttskruttens huvud, blandat grötpulver i vällingflaskan och tagit med soppåsen på promenad. Det verkar svårt för min hjärna att tänka på mer än en sak i taget.

Dessutom började jag gråta åt en textrad i en barnvisa ("ingen i hela världen är så fin som du") på kyrkans öppna förskola. En pappa gav mig en blick som sa något i stil med "åh nej, jag pallar inte". Turligt nog stack Pluttskrutten då uppför den förbjudna trappan mot kontoret, så jag fick skutta efter henne med Skorpan på armen.

Saved by the bell.

terminsstart

Nu har allt startat för terminen: skolan, fritids, kyrkans öppna förskola, parkleken och mini-SATS.

Allt är som det brukar och ska vara. Det är storartat med rutiner tycker jag. Jag älskar vardag. Särskilt när jag är föräldraledig och inte behöver häcka på kontoret. Dessutom har vi tre barn som skiter i min kärlek till rutiner och vanor och gör som de vill iallafall.

22 augusti 2009

kungabidrag

Härom dagen lyssnade vi på Ring P1 här hemma. Jag avskyr det programmet. De flesta som ringer in säger så bänga saker så jag får panik. Men ett par gånger per år är det nyttigt att lyssna på det, tycker jag. Det får mig alltid att inse att mina vänner och bekanta inte är rasister eller homofober utan har vettiga åsikter och värderingar.

Nu när vi lyssnade på Ring P1 handlade inläggen om saker som att föräldrar som följer sina barn till skolan är fega och att "rika" borde betala högre patientavgift. Ni förstår nivån.

Men plötsligt ringde en kvinna in och kommer med det klokaste förslaget jag hört på mycket, mycket länge. Nu när både Kronprinsessan och prinsessan Madeleine ska gifta sig är många människor plötsligt tok-monarkister och bara äääälskar kungahuset utan att reflektera över det. Ring P1-kvinnans förslag var att alla svenskar årligen skall få ett inbetalningskort där man själv får bestämma hur mycket man vill bidra med till kungahuset.

Det är ju genialiskt! Jag skulle bidra med 0 kronor. Eller kanske med två och femtio. Bara för att retas lite.

vila i byrålådan

mms_image

När Lilla räkan gick i första klass började han skriva på en bok om gräshoppan Nollis och grodan Grönis. Tyvärr hann han bara med några rader i kapitel 1: "Gröniss bryter benett", där Grönis "skrek satt de hördes enda bort till Nollis". Synd att han inte kom längre. Hade sett fram emot kapitlet "rymdresan" och allt "extramatrial".

Nu går Lilla räkan i tredje klass. Nu handlar alla hans berättelser om fighter och hårdrock och krafter. Nollis och Grönis får vila i byrålådan så länge.

20 augusti 2009

Fokus

Igår började Lilla räkan i tredje klass. Stora killen. Såhär lät det när han kommit hem:

Jag: Hur var första dagen i trean?

Lilla räkan: Jättebra! Eller nej, det var jättetråkigt. Jag vill att det ska vara sommarlov jämt.

Jag: Men idag var det väl bara upprop?

Lilla räkan: Ja, först upprop. Sedan fick vi berätta vad vi hade gjort på sommarlovet.

Jag: Vad berättade du då?

Lilla räkan: Att jag fått ett DS.

Jag: Berättade du inte vilka ställen vi har varit på och att du badat jättemycket? Eller att du fått en lillasyster?

Lilla räkan: Nej, jag fokuserade på det som var viktigt.

18 augusti 2009

frukt är inte godis

Sommarlovets sista dag.

Förutom Lilla räkans, Pluttskruttens och Skorpans pappa och jag finns två åttaåringar, en sjuåring, en ett och ett halvt-åring och en treveckors bebis hör hemma hos oss. Samtidigt som vi monterar en bokhylla, sorterar kläder och lagar mat.

Åttaåringarna och sjuåringen gör ungefär det vi ber dem om, vilket man inte kan säga om Pluttskrutten. Jag börjar inse fördelarna med att ha större barn.

När åttaåringarna och sjuåringen för tredje gången frågade om de fick spela Wii (svaret blev återigen "nej, ni får spela lite senare") sa jag till Lilla räkans, Pluttskruttens och Skorpans pappa: "Jag tycker det är bra att barn ibland får tänka efter vad det finns att göra. Det finns ju mycket kul förutom tevespel.".  "Visst", svarade Lilla räkans, Pluttskruttens och Skorpans pappa, "och frukt är godis".

Han har så rätt. Därför får jag surfa och äta choklad. Mitt på dagen. Moahahaha.

16 augusti 2009

augusti

Augusti.

Hösten tränger sig på. Morgnarna och kvällarna är kyliga, vi tänder brasor och drar på oss långärmat. På dagarna segrar oftast solen över kylan. Det är fortfarande sommar. En liten stund till.

12 augusti 2009

laddad

mms_image

Laddad för eftermiddagens amningspass: två telefoner, halvkass deckare, fjärrkontroll, vatten och godis. Gapa stort, Skorpan!

syskonvagn

Jag vet inte riktigt varför, men jag har lite svårt att förlika mig med att jag numera knallar omkring med en syskonvagn. Vagnen är praktisk, lättkörd och smidig. Och ganska snygg. Plus att tjejerna gillar den. Så det är inte det.

Det är själva fenomenet syskonvagn tror jag. Man är liksom ännu mer synlig och i vägen än med en vanlig vagn. Plus att nästan alla jag ser med syskonvagn ser lite slafsiga ut. Då inser jag att jag också är en slafs. Lite urtvättad och skamfilad. Visst, jag skulle kunna dra på mig min fina skjortklänning och ett par pumps, men klänningen stramar över magen och får mitt wide ass att se ut som en ladugårdsdörr. Och pumpsen har blivit för små, hur gick det till?

Jag vet att detta är lyxproblem och gnäll på högsta nivå men jag tänker på det likafullt. Fast idag ropade en av kvarterens A-lagare "duktig mamma" efter mig där jag drog fram med syskonvagn, konsumkasse och paraply.

Tack snälla du.

10 augusti 2009

Coffee & Cigarettes

Frågar någon om jag på något sätt är koffeinberoende förnekar jag det å det bestämdaste. Innerst inne vet jag dock naturligtvis att det är så. Idag var jag exempelvis mycket nära ett smärre sammanbrott när det visade sig att kaffemaskinen i den Pressbyrå man passerar på väg till Pluttskruttens favvopark var paj. Utan kaffe i lekparken är jämmer och elände. Nu, två koppar senare, darrar jag fortfarande lite.

Med tanke på mitt starka koffeinberoende är det nog tur att mitt försök att börja röka i samband med separationen från Exet gick åt pipan. Rökning är visst inte min grej, turligt nog. Annars hade jag kunnat sluta som tokskallarna i Coffee & Cigarettes.

Jag satsar på socker och koffein istället. Inte lika coolt och svårmodigt men kickarna räcker för mig. Sugar & Caffeine is da shit.

9 augusti 2009

d e mycke nu

Vad vi gör? Vi hänger på gården mest hela dagarna.

deux semaines

mms_image

Skorpan har finnar och myggbett i ansiktet, lite krumma ben och för stora kläder. Allt sammantaget är hon den sötaste bebisen i världen.

Grattis på tvåveckorsdagen, Skorpan!

7 augusti 2009

tvära kast

Fast jag blev väckt av Pluttskruten klockan 6 hade jag fortfarande morgonrocken på mig klockan 10. Och hade med nöd och näppe hunnit äta frukost. När alla sedan plötsligt ville göra allting samtidigt (äta, klä på sig/inte klä på sig, vara i badrummet, gå ut/inte gå ut, leka osv.) var jag beredd att checka in ensam på något lyxigt SPA i cirka en vecka.

Nu, när Pluttskrutten sover middag tillsammans med sin pappa, Skorpan sover i sin korg och Lilla räkan är och badar med en kompis känner jag mig oändligt ensam och överflödig. Lägenheten är helt tyst. Ingen Pluttskrutt som slänger DVD-filmer och kastruller i golvet, ingen Liten räka som spelar Absolute Kids och rasslar med Lego. Det är nästan så att jag har lust att nypa Skorpan i tårna så hon skriker lite.

5 augusti 2009

det rullar på

Det rullar på.

Jag grinar. Fast lite mindre nu. Har de senaste dagarna gråtit åt en artikel i DN om fotbollshuliganen Tony och hans bror Tommy, åt Pluttskruttens förtjusning när det är matdags, för att jag bråkat med Lilla räkan, över att det är jobbigt att växa upp ibland och Pluttskrutten och Skorpan har så mycket av det framför sig ännu. Och så när jag hörde "Ave Maria" på radion. Sådär håller jag på.

Fast jag hinner med annat också. Vi är på landet. När jag inte gråter äter jag lakritspuckar som Mamman har köpt i storpack, jagar barn, svär åt myggen, dricker vin (äntligen!) och försöker förklara för Lilla räkans, Pluttskruttens och Skorpans pappa att jag har svårt att förstå att han står ut med mig.

2 augusti 2009

Tack min fina lilla Skorpa

När Lilla räkan och Pluttskrutten somnat igår satt jag med en godispåse och en klarvaken Skorpa i knät. Skorpan låg där och blängde på mig med sin lite arga blick. Jag kan knappt begripa att det bara är en vecka sedan hon dundrade in i mitt liv. Det är som om hon alltid har funnits.

Tack snälla fina Skorpan för att du valde mig till mamma. Jag lovar att göra så gott jag kan.

1 augusti 2009

rulltårta

Rulltårta är märkligt. Som barn är det nästan ingen som gillar det. Det är något med konsistensen, sockret runt om som knastrar och det brunkladdiga äppelmoset i mitten. I vuxen ålder kan de flesta acceptera en bit till kaffet. Några få blir maniska rulltårtsälskare.

Jag tillhör de senare. Placera mig i närheten av en rullis och så ska ni se att den försvinner innan ni andra hunnit sätta på kaffehurran.

snyft

Trodde på allvar att jag skulle slippa baby blues denna gång.

Jag hade fel. Nu ikväll har jag gråtit för att Pluttskrutten kräktes vid läggdags, för att jag aldrig kommer att räcka till, för att Pluttskrutten är så entusiastisk och för att Lilla räkan är så fin och Skorpan så liten. Nu ligger jag i sängen och bölar för att Skorpan inte kan lova att hon inte kommer att dö.

Hur länge håller man på såhär?