30 juni 2010

Sheikh it

Här har vi en sheikh som förstår sig på det här med skillnaden mellan män och kvinnor. Om det inte vore så sorgligt att han menar allvar så vore det hela ganska roligt, om ni förstår vad jag menar.

Men nu kanske jag pratade innan jag tänkte, eller hur var det?

29 juni 2010

snor

Efter att ha gosat med alla våra barn, stora A och lilla i samt ytterligare 6-8 barn under midsommarhelgen har jag så klart blivit sjuk. Eller inte sjuk kanske, men förkyld. 

Som jag skrivit tidigare blir jag som en kille när jag blir förkyld. Det är jättesynd om mig, alltså. Jättejättejättesynd. Men omgivningen har ingen vidare förståelse, tycker jag. Tidigare idag till exempel, när jag gick igenom en grej med Bossen, och jag satt och snorade och hostade och suckade, tittade han lite hastigt på mig och sa sedan "Snor-Olle.".

Snor-Olle. Jahaja.

27 juni 2010

midsommarnatt

Strax lämnar jag kvar Lilla räkan, Pluttskrutten, Skorpan och deras pappa i ett midsommarmagiskt västerbotten. Det är alltid sorgligt när vi delar på oss. Men vi har haft en på alla sätt mycket lyckad långhelg tillsammans.

Trots att jag vuxit upp i Sverige tycks jag aldrig upphöras att fascineras av midnattssolen och det blåaktiga ljuset som syns över havet under junikvällarna. Jag som sällan är patriotisk vill hävda att midsommaren i Norrland är något av det bästa med Sverige.

vila

mms_image

Pluttskrutten tar igen sig efter en tur i roddbåten.

23 juni 2010

Jag vill, jag kan?

Måste ta tag i en sak. Det skaver och gnager i mig. Jag tänker inte på det hela tiden, men tillräckligt ofta för att det skall sabba min dagsform. Men jag vet inte om jag har den energi som krävs.

Jag hade en idrottstränare när jag var barn som alltid sa "att vilja är att kunna" när hans adepter inte riktigt vågade osv. Kan det vara så enkelt också utanför idrottsarenan?

rörd

Jag som alltid envist hävdar att jag bara är lättrörd när jag är gravid får nu krypa till korset. Nu har jag störtbölat till Sarah Dawn Finers nyskrivna Kärleksvisan. Så tuff är jag. Men åh så fin, så fin den är.

God natt alla.

tyst

Lilla räkan, Pluttskrutten, Skorpan och deras pappa har flytt stan ett par dagar.

Jag har alltså hela lägenheten för mig själv. Det är skönt i ungefär fem minuter på morgonen och lika länge på kvällen. Sedan är det bara tomt och tråkigt. Det är ganska meningslöst att ligga och sova ensam framför teven. Senare, på natten, ligger jag och lyssnar efter Skorpans andetag och hoppas att Pluttskrutten inte ska vakna av sina krokodildrömmar, fast de inte är här. Morgnarna är också dödstysta. Inga Kiss-låtar hörs från Lilla räkans rum. Inga Star Wars-diskussioner till morgonkaffet.

Turligt nog kommer alla hem igen imorgon. Då ni blir det åka av.

22 juni 2010

Ani!

Tänk. Jag har letat, letat och letat efter "When doves cry" i Ani di Francos version*. Verkligen letat. Fattar ni? Och gett upp. Och så idag bara snubblade jag över den på youtube. En slump.

Av en anledning jag inte riktigt kan förklara betydde "When doves cry" jättemycket för mig när jag började lyssnade på den. Idag väcker den mest nostalgiska minnen. Men. Nu har jag hittat den. Med Ani. Ja.

*Som ni kanske har märkt har jag snöat in på bra låtar som duktiga sångerskor gör covers på. Marit Bergman som sjunger Justin Timberlakes "My love" eller Pet Shop Boys "Rent". Eller The Be Good Tanyas när de sjunger "Waitin’ around to die" eller "House of the rising sun". Eva Cassidys version av Bill Withers "Ain’t no sunshine". Allison Crowe när hon gör Leonard Cohens "Hallelujah". Robyn när hon sjunger "Try sleeping with a broken heart". Och nu Ani! Oklart varför covervarianterna berör mig mer än originalen.

21 juni 2010

cirkus

Läste en intervju med Annette Kullenberg i helgen. Hon verkar vara både rolig och modig. Kungahuset kallar hon för "en cirkus som alltid är öppen".

Årets citat om ni frågar mig. Jag önskar jag hade kommit på det själv.

19 juni 2010

wind of change

Här blåser förändringens vindar. Idag har jag bytt både profilbild och utseende på bloggen.

Jag tyckte det blev jättefint. Fast för en förändringsobenägen människa som jag känns det faktiskt lite otäckt när saker och ting inte är sig lika. Men... efter snart tre års (!) bloggande är det kanske dags att hotta till utseendet lite? Och vem vet, en vacker dag kanske jag byter namn på bloggen också. Fast det vore nästan för omvälvande tror jag.

Hursomhelst, den nya designen är en av Metrobloggens egna mallar och kanske inte så mycket att hetsa upp sig över. Men den fina, fina profilbilden har bästaste fotografen RaraK tagit.

Det ni.

ps. Om ni tittar riktigt, riktigt noga ser ni nog att jag skrivit om texten under profilbilden också. Så här modig har jag inte varit på flera år.

18 juni 2010

Sometimes I dont know the reason why

Jag har försökt dämpa mitt rätt så goda fredagshumör med att lyssna på "Waitin' around to die" (eg. Townes Van Zandt, men här är The Be Good Tanyas utmärkta cover), ca 28 gånger.

Det har gått ganska bra, för jag blir alltid totalt låg av att lyssna på den. Och så kan jag liksom inte låta bli att lyssna på den iallafall.

Du ska va president

Förberedelserna inför morgondagens Kronprinsessbröllop är i full gång. Hela stan är full av poliser, soldater och halvfärdiga blomuppsättningar. Varenda trottoar är avspärrad på mitten och innerstadsbussarna har slutat rulla. 

Jag har aldrig känt mig mer republikansk än nu.

17 juni 2010

inte titta

Dagens yotube. Marit Bergmans cover på Justin Timberlakes "My love".

Fantastic. Fast någon tönt har lagt in låten till en Nelly Furtado-video. Inte så fantastic. Men låten är så bra i Marits version att ni får ha överseende med knäppvideon.

Eller så får ni blunda helt enkelt.

16 juni 2010

inte så starkt faktiskt

Idag styrketränade jag lite ordentligt för första gången sedan tiden innan jag var gravid med Pluttskrutten. Ca tre år sen sist alltså.

Trots detta hade jag av någon anledning fått för mig att jag var ganska stark. Det var jag inte. Det har bara gått några timmar sen skrotlyftet och jag har redan en sån enorm träningsvärk att det är en pärs att lyfta telefonluren.

Det är mycket oklart huruvida jag kommer att kunna ta mig till jobbet i morgon. Wish me luck.

We vie

Jag älskar youtube. Allt finns ju där.

Dagens youtubefynd kommer här. Gammal som gatan och med tidigt-90-talsbeats, men ack så bra.

15 juni 2010

präktig

Tiderna när jag gjorde det mesta ett par dagar för sent bara för att visa vem det är som bestämmer är visst förbi. Jag som alltid stört mig när 40-talisterna kommit med sitt "Visst vore det skönt att få det gjort?"-snack har blivt precis likadan.

Det är så skönt att få det gjort: deklarationen, räkningarna, dammsugningen, tvätten, läkarbesöken och jag vet inte allt. Skönt men väldigt, väldigt präktigt.

Välkommen till medelåldern, Plastmamman!

13 juni 2010

tåga och annat

Jag tänker ofta på mina morföräldrars livsöden. Det var så mycket TÅGA i dem att jag och många i min generation framstår som riktiga mähän i jämförelse.

Det finns ingen möjlighet att sammanfatta deras liv i ett blogginlägg, men jag vet inga andra som är sådana fighters som de var. Deras kärlek överlevde ett världskrig där de var medborgare i olika stater som förde krig med varandra. Efter år av krig, flykt, fattigdom och elände bytte de land, lärde sig ett nytt språk, jobbade som galningar. Vågade och kämpade och satsade.

Det finns så mycket att berätta om dem att jag borde skriva en roman om dem. Eller starta en blogg iallafall.

Med tanke på mormors och morfars alla umbäranden och allt de fick kämpa för, känns ALLA mina problem som bagateller. När jag tänker på mina morföräldrar skäms jag för alla tramssaker jag funderar på och alla pengar jag gör av med på nöjen och grejer till barnen. Inte för att jag tycker att jag inte får göra vad jag vill med mina pengar, utan för att jag aldrig riktigt kämpat som mormor och morfar fick göra.

11 juni 2010

SANT

mms_image

Mississippi

Vissa dagar skulle jag helst hoppa över redan från början.

Idag till exempel. Min morgon inleddes alldeles för tidigt och med mer dramatik än jag behöver under en hel vecka. Det rör sig bara om världsliga problem som i det stora hela bara är en piss i Mississippi. Men jag är iallfall inte i form.

Morr.

10 juni 2010

Long train running

Sista låten i lördags var "Long train running". Spelad av bästa coverbandet, såklart.

Så skön låt. Och så sammanfattar den precis hur hela lördagskvällen kändes.

8 juni 2010

reality

Ännu kvar i bröllopsyran åkte jag taxi igår.

Precis innan jag skulle kliva av sa taxiföraren: "Förlåt mig, men jag måste få prata med någon. Jag är så ledsen. Min fru vill skiljas. Efter 36 år. Igår tänkte jag att jag inte ville leva längre."

Jag försökte säga några tröstande ord. Att världens sorg och elände inte fördelas rättvist, men att de flesta av oss förr eller senare hamnar på botten av oss själva. Men att det blir bättre. Ljuset kommer tillbaka.

Jag är inte säker på att det gick fram. Det gör det sällan när man är ledsen.

7 juni 2010

eufori

I lördags påmindes jag verkligen om hur många människor som vill oss väl. Livet kan verkligen vara underbart. Tack alla ni. Det finns inte ord.

Ännu är jag kvar i lördagens eufori. Men vardagen smyger sig sakta på. Det gör inget. Jag älskar vardagen.

3 juni 2010

krumelurpiller

Idag var jag hos frisören. Och bad om diskreta slingor i håret. De blev orangea.

Lite Pippi-varning faktiskt.

2 juni 2010

försommar

Försommar. Jag vet inte jag.

Min hjärna är överansträngd av alla saker jag måste göra, alla samtal jag måste ringa, alla lappar jag ska lämna och skicka in till skola och dagis, alla avslutningar vi måste hinna gå på och olika presenter som skall köpas.

Jag återkommer när hjärnan slutat koka.