När jag säger till folk att våra barn är lite galna är det ingen som tror mig.
Men de är faktiskt lite bänga, på riktigt. Ett färskt exempel: när jag kom in från tvättstugan alldeles nyss låg Lilla räkan (nio år) och Pluttskrutten (två år) under täcket i Lilla räkans säng. De spelade Michael Jacksons "Thriller" på högsta volym på stereon samtidigt som de försökte överrösta musiken genom att skrika "bah-bah-bah-bah".
Måtte de aldrig sluta vara så där. Vad skulle jag annars skratta åt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar