Hej på er,
snabbt inlägg bara men jag stör mig på en sak.
På mitt jobb är det flera stycken (bara kvinnor tyvärr) som har hakat upp sig på vad jag äter. Inte på faktumet att jag inte äter kött, det hade jag nästan kunnat förstå, utan dessa personer måste nästan tvångsmässigt prata om att jag äter bröd. Om de ser att jag tar en macka kommer kommentarer som "jaha, du kör på med ditt bröd", "äter du BRÖD?", "BRÖD? Åh vilken lyx", "jag visste inte att du åt så mycket bröd" osv. osv. De låter som om jag drack alkohol eller tog kokain. Igår frågade jag en av dem varför hon tyckte det var så konstigt att jag åt bröd och då kom en lång harang om att bröd inte är nyttigt (eftersom kolhydrater är lika med döden), att HON varit tvungen att sluta äta bröd och att det är härligt att se någon (mig) som kan äta bröd utan ångest.
Blev faktiskt lite matt. Orkade inte argumentera emot, för det finns inget att argumentera om. Ät vad ni vill så äter jag bröd. Och i ärlighetens namn förstår jag inte deras problem men såhär tänker jag:
Det finns olika kolhydratkällor.
Jag gillar bröd.
Bröd är inte lyx.
Bröd är inte syndigt.
Bröd är inte farligt.
Äter en mer energi än en gör av med går en upp i vikt, äter en mindre energi än vad en gör av med går en ner i vikt.
Hej då.
Love you! Bröd är en del av livet. En fantastisk del. Bröd gör ingen fet. Bröd är näringsrikt och ger själsfröjd. Vikt handlar om vad som tas in och vad som förbrukas. Om det sedan är sex jordnötter eller en knäckis (att jämföra kalorimässigt, inte beträffande fetthalt) måste vara upp till var och en. En normal omanipulerad kropp vet vad och när den behöver vissa saker. Den kan luras, men om man lär sig lyssna ordentligt, vet man kanska självklart att äta vad man precis vill ha just nu och här. Men tack, fina. Jag håller helt med dig. Ich bin dabei.
SvaraRaderaWord Helena! Och vad kul att du hittade hit :) jordnöts/knäcke-ratiot var ju klockrent! En omanipulerad kriopp vill jag ha, tänk vad underbart. Hoppas du mår fint! Kram
SvaraRadera