Jag har druckit kaffe varje dag i säkert 20 år. Jag har ingen ambition att sluta med det. Jag tror inte koffein är farligt för mig. Dessutom får det mig att bli pigg. Och kaffe är gott. Och så vidare.
Men just nu dricker jag faktiskt bisarrt mycket kaffe. Till och med min stålmage har börjat protestera. Och så har jag blivit beroende. Klarar mig inte utan, ja ni fattar. Det är lite obehagligt att jag faktiskt måste tillföra en viss substans i kroppen varje dag för att inte balla ur.
Imorse till exempel: Allt jag kunde tänka på när jag vaknade var den första koppen kaffe jag snart skulle dricka. Och när jag gjort i ordning den och druckit de första klunkarna kände jag ett stort lugn och inre frid. Jag gissar att det är så det känns för människor som är beroende av alkohol eller narkotika. Lite läskigt faktiskt.
Kanske dags att trappa ned?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar