23 mars 2010

blabla

Jag som annars är värsta järnladyn har varit sjuk i några dagar. Diffusa symptom utan början och utan slut. Dagar som bara runnit i väg. Urk.

Medan jag haft ont i magen och lite överallt har en del av mina bekymmer ordnat upp sig, andra inte. Som det brukar vara. Och Skorpan är plötsligt ingen pyttebebis längre. Hon äter monsterportioner och kryper omkring och skriker "blabla". "Blabla" tjoar hon och ålar sig in i duschen och blöter ned gåbortskläderna. "Blabla" hör man från vardagsrummet innan alla cd-skivor rasar ur hyllan.

Jag som inte trodde det var möjligt för bebisar att vara bängare än vad Pluttskrutten var. Ack, så fel. Men mycket underhållande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar