Här-är-ditt-liv-temat fortsatte igår. Efter att ha träffat en skolkamrat, en kursare och en f.d. kollega inom loppet av 10 minuter hamnade jag på samma buss som en av mina f.d. favoritgrannar på vägen hem. Ett tag funderade jag faktiskt på om jag blivit synsk. Eller fått någon slags förmåga att dra till mig folk jag känner som rör sig i min närhet.
Men idag har allt varit som vanligt igen, dvs. inga kända ansikten öht. Skönt. Jag började nästan känna mig lite iakttagen, paranoid som jag är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar