legofika

Lilla räkan och hans kompis Affe får sitt eftermiddagsfika serverat på golvet bland legobitarna i Lilla räkans rum. På så sätt slipper de konversera oss vuxna och behöver inte heller uppvisa något bordskick.

Inget curlande här inte.

la famiglia

Jag växte upp i en liten och tajt familj, vilket är bra på väldigt många sätt. Alla blir sedda och hörda och står varandra nära. Ändå har jag alltid drömt om en stor familj. Igår när vi var på lilla Ju-Jus dop, slog det mig att min extended familiy nu liknar familjen Corleone i Gudfadern, iallafall i antal individer och ljudnivå.

En amerikansk väninna och jag diskuterade livets vändningar för en tid sedan. Fast hon inte är särskilt religiös sa hon: "God works in mysterious ways". Och det måste jag faktiskt hålla med om. För lite drygt tre år sedan var jag singel, inte dödens olycklig men inte särskilt glad heller. Och nu får jag plötsligt vara med i en norrländsk-stockholmsk storfamilj.

Guds vägar äro outgrundliga.

IQ

Det sägs att man blir lite korkad av att amma. Jag har hittills inte trott på det ett dyft. Ända till alldeles nyss, då jag försökte förboka en taxi till oss.

Vi är fem individer i familjen som alla ska åka taxi tillsammans: Skorpan reser i ett babyskydd som vi tar med oss själva, Pluttskrutten i en bakåtvänd bilbarnstol som taxiföretaget tillhandahåller, Lilla räkan sitter helt vanligt med säkerhetsbälte och sedan är det Lilla räkans, Pluttskruttens och Skorpans pappa och så jag. Vi har med oss barnvagn till Skorpan, paraplysulky till Pluttskrutten, skötväska och bärsele. Det tog mig fyra telefonsamtal till taxibolaget innan jag lyckades boka en stor bil med en bilbarnstol och ange vid vilken tidpunkt vi vill bli hämtade och vart vi skall åka.

Vart har mitt skyhöga IQ tagit vägen?

klänningslycka

Fast jag lovat mig själv att inte surfa på Knickedickens mammas klädtips förrän imorgon gjorde jag såklart det iallafall. Nu vill jag ha allting! Den här till exempel:

Och den här:

Och så den här till Pluttskrutten:

Imorgon kommer jag att svisch svosch shoppa upp hela föräldrapenningen.

Ibland är lyckan inte många musklick borta. Tack Knickedickens mamma!

Alla kläder och bilder är från Boden i UK.

I wash my hands in muddy water

Eftersom jag byter femtielva blöjor om dagen tvättar och spritar jag händerna jämt jämt jämt. Därför ser mina händer för taskiga ut. De är liksom beyond narighet.

Tänkte först lägga med en bild på mina händer här men det skulle se för hemskt ut. Ni skulle inte vilja läsa bloggen längre för ni skulle bara kunna tänka på mina skurtantshänder.

Och jag ser ingen ände på det: jag kommer att byta blöjor i tre år till och jag hatar handkräm. Jag får börja gå på manikyr varje vecka. Som en annan Anna Anka.

violer, anemoner och hattar

Vi övar på blomnamn. Jag kallar alla blommor för "viol" eller "anemon" och Pluttskrutten kallar dem för "min" eller "hatt".

Tillsammans är vi oslagbara.

desperately seeking omlottklänning

Har nu surfat runt en god stund efter en klänning att ha på Skorpans dop.

Mitt mål var en snygg omlottklänning. Tyvärr hade det gått mig förbi att omlottklänningar är sooo last year. Omlottklänningar finns visst bara på ställen som Haléns eller Lollopard numera. Och även om det är svårt att tro så finns det gränser även för vad jag sätter på mig.

Hilfe.