26 november 2012

gnällmamman

Fortfarande ont i muskelfästet eller benhinnan eller vad f*n det nu är. Trodde aldrig att jag skulle bli en person som är sur över att inte få springa. Har alltid tänkt att en skada är den ultimata ursäkten. Det jag mest surar över är att det hårda arbete jag lagt ned för att kunna springa lite fortare än tanttider kommer att förspillas om detta blir långdraget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar