Efterfest

S begravning blev en fin tillställning, tycker jag. Eller efterfest, var det ju. Med pompa och ståt firade vi av honom. Som kusin J sa: "Han skulle ha varit mycket nöjd med oss."

Det var en strålande sommardag. Träffade flera personer som jag inte träffat på 30 år. Blev återigen kompis med E-L, som var en av mina bästa vänner mellan 6 och 8 års ålder. Mamman och jag höll också ett spontant tal som jag tror blev ganska bra. Heja oss.

Kusinerna J och H var ledsna förstås, men på ett bra sätt. 

Nu när både S och hans fru W borta är det som en bit av mitt liv är avslutat och borta. Väldigt sorgligt.