Wiveca finns inte mer. Jag är så satans förbannat djävla trött på att människor jag älskar och tycker om får cancer och dör. Listan börjar bli lång. Deprimerande lång.
Jag skiter i att Wiveca, precis som Ingrid, tillhör "lungcancergenerationen", att hon rökt sedan tonåren och att rökning handlar om medvetet risktagande. Faktiskt i detta nu skiter jag i det för hennes söner, hennes man, hennes barnbarn och alla andra i hennes omgivning skulle gärna ha henne kvar. Med sitt vackra leende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar