Det rullar på.
Jag grinar. Fast lite mindre nu. Har de senaste dagarna gråtit åt en artikel i DN om fotbollshuliganen Tony och hans bror Tommy, åt Pluttskruttens förtjusning när det är matdags, för att jag bråkat med Lilla räkan, över att det är jobbigt att växa upp ibland och Pluttskrutten och Skorpan har så mycket av det framför sig ännu. Och så när jag hörde "Ave Maria" på radion. Sådär håller jag på.
Fast jag hinner med annat också. Vi är på landet. När jag inte gråter äter jag lakritspuckar som Mamman har köpt i storpack, jagar barn, svär åt myggen, dricker vin (äntligen!) och försöker förklara för Lilla räkans, Pluttskruttens och Skorpans pappa att jag har svårt att förstå att han står ut med mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar