24 oktober 2009

bästa medicinen

Min bondförkylning har utvecklats till vad vår vän Bossa kallar smågrisinfluensa.

Det allra värsta med det hela är att jag tappat rösten. Eftersom Pluttskrutten inte förstår att en huvudskakning betyder "nej" har hon hamnat i något slags nirvana. Hon står upp i barnstolen, sliter av sig mössan och tömmer byrålådor, helt ostört.

Jag tror faktiskt Mammans man är lite nöjd med min plötsliga tystnad också. Vanligtvis pratar jag oavbrutet från det jag vaknar till dess jag somnar. Nu sitter jag här och svarar på frågor genom att skaka på huvudet eller göra tummen upp. Fast å andra sidan kan jag tömma hela skafferiet på kex och chokladpraliner utan att behöva förklara vad jag håller på med.

Dessutom tror jag chokladtryffel från Åre Chokladfabrik är bra för halsen.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar