Hemfärderna från de nyårsfester jag varit på de senaste åren har ofta gått sådär. Timmar i kö i taxiväxeln. Evighetslång väntan vid busshållsplatser på nattbussar som aldrig kommer eller är överfulla. Runthalkande i partyskor.
Mina mest minnesrika hemfärderna är dels när väninnan J snodde en taxi framför en tio meters taxikö, dels när Blonda Väninnan helt sonika stoppade en bil på Skeppsbron och lät några förvirrade amerikanska collegestudenter köra hem oss.
Och så i år. Ett samtal till Taxi Stockholm. "Javisst, vi har en bil i området." "Javisst, det finns barnstol." "En kombi? Javisst." Det kallar jag taxilycka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar