6 juni 2009

voj, voj

Efter att ha klarat mig hela vintern och våren från alla förkylningar, influensor och kräksjukor som Lilla räkan och Pluttskrutten spridit omkring sig har jag nu som enda familjemedlem drabbats av en svårartad förkylning. Jag ser detta som ett svårt nederlag.

Jag blir som en kille när jag är förkyld - det är alltså oändligt synd om mig. Har redan tröstat mig genom att se tre Dr Phil-repriser och äta upp Lilla räkans godis. Nu vet jag inte riktigt vad jag skall kurera mig med.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar