Lilla Räkan tillbringar sin sista sommarlovsvecka hos sina morföräldrar. Pluttskrutten och Skorpan går på sommarlekis. Mamman som hjälper oss så mycket med hämtning och matlagning är bortrest, så denna vecka måste M och jag hämta Pluttskrutten och Skorpan OCH laga mat själva. Visst är det upprörande?
Nä, men skämt åsido, jag är verkligen glad att vi har så mycket hjälp annars. Denna vecka har vi turats om med att åka till jobbet klockan sju på morgonen och sedan hämta respektive lämna Pluttskrutten och Skorpan på förskolan och sedan jobba sent. Detta schema har vi haft i fyra dagar och jag är redan helt trött.
Nåja, gnäll gnäll. På ett helt annat tema, jag funderar på att skriva en krönika (<-- sant) om styvföräldraskap. Eller snarare om de föreställningar många männsikor har om relationen mellan bonusbarn och bonusföräldrar och vilka kommentarer man som bonusförälder kan få från människor som inte känner till situationen alls och särskilt från människor som inte är styvföräldrar själva eller ens känner någon som är det.
Jag blev så sur för några saker jag fick höra för ett tag sedan att jag allvarligt funderar på att skicka en krönika till någon tidning eller ett debattforum. Fast jag kanske ska börja med att skriva den? Och frågan är förstås om någon vill läsa en sådan krönika?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar