Det har varit en lite märklig dag, kan inte riktigt förklara men det är som att jag betraktat mig själv utifrån hela dagen.
Stora delar av arbetsdagen har jag varit med och förberett en sak inför den konferens vi ska åka på hela företaget. Är inte van vid den sortens exponering (den är inte obehaglig eller dålig, bara ovan), men är samtidigt glad över att ha blivit tillfrågad. Sedan är ingen av kollegorna jag annars jobbar eller umgås med på jobbet med i den här gruppen. Tror det är därför jag varit lite spattig. Lite överdrivet, men man känner ju det man känner.
Bossen och jag var också med på en telefonkonferens där en av deltagarna (advokat förstås) körde bil och läste i ett avtal samtidigt som han förhandlade med oss (på engelska) i telefon. Jag satt bara och väntade på att skulle krocka, det gjorde han inte som tur var, men jag tycker det var ganska överdrivet. Jag skulle inte vilja företrädas av en advokat som gjorde så. Hur fokuserad var han på avtalet och förhandlingen till exempel? Och man måste inte alltid vara tillgänglig. Vet inte varför jag hakade upp mig så på det, men jag blev lite provocerad.
Hann med en shoppinglunch med S också, Fast vi shoppade inget, vi försökte hitta assessoarer och kläder till konferensen nästa vecka. Ena kvällen har en lite komplicerad klädkod. Vi ska dela rum på konferensen så det finns en massa att obsessa om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar